• Endast 42 procent bland personer med funktionsnedsättning uppger
att hälsan är god i jämförelse med
övriga befolkningen, där andelen ligger på
82 procent.
• Det är tio gånger vanligare att personer med
funktionsnedsättning upplever sin hälsa som dålig, 20 procent jämfört med 2
procent bland övriga.
• 67 procent bland 15-åriga elever med
funktionsnedsättning uppger att de har minst ett psykiskt besvär. Siffran bland
elever utan funktionsnedsättning är 51 procent.
• Kvinnor som lever med barn
med funktionsnedsättning anger i större utsträckning dålig självskattad hälsa.
• Fler personer med funktionsnedsättning, 16 procent uppger att de röker
dagligen jämfört med 10 procent i den övriga befolkningen.
I mars var jag och Linda Karlsson på en konferens om dropouts från grundskola och gymnasiet. Det var Västra Götalandsregionen som bjöd in Kommunerna i Göteborgsregionen. Man hade verkligen gjort en kraftsamling och alla verksamhetschefer från regionen var närvarande. Varför la regionen en sådan stor satsning på ungdomar som inte klarar grundskolan eller gymnasiet. Jo för att låg utbildning ger sämre hälsa, och högre sjukvårdskostnader, (min kommentar) Regionen ser alltså denna fråga som en folkhälsofråga Slående var att ungdomar med funktionsnedsättning inte nämndes. Den verksamhetschefen var inte heller representerad på konferensen , detta trots att vi vet att väldigt många ungdomar med olika funktionsnedsättningar, ofta neuropsykiatriska är de som har svårast att klara skolan och komma vidare till högre utbildning.
Göteborgs stad bedriver ett intensivt arbete med både frågor kring att ungdomar skall klara sin skolgång men också övrigt folkhälsoarbete Både DHR, SRF och HSO Göteborg är dock tveksamma till hur mycket funktionshindertänk det finns i skolan och hur mycket funktionshindertänk det finns i det övriga folkhälsoarbetet. Tydligt är att kommunen inte tänker på ungdomar med funktionsnedsättninigar som en resurs. Man ser dessa ungdomar mer som en kostnad. Man har också ett synnerligen förlegat kategoritänkande när der gäller funktionsnedsättningar. Man vägrar att ha en holistisk grundsyn på dessa frågor. Till ex ser kommunens tjänstemän en motsättning mellan en fysiskt tillgänglig skola och en pedagogisk tillgänglig skola. Vi som företräder ungdomar med nedsatt rörelseförmåga förstår inte ett sådant synsätt och det har gjort att skolfrågorna har fått mycket utrymme i Göteborgs råd för funktionshinderfrågor. I den här bloggen hoppas jag kunna diskutera olika frågor om mänskliga rättigheter ur ett funktionshinderperspektiv och för oss inom DHR är rätten till både arbete och utbildning viktiga delar för att ha en god hälsa. Vi kommer att på olika sätt försöka lyfta frågan i vårt arbete för att göra Göteborg till en bra stad att leva i för alla Göteborgare. Vi menar också att en bra fysisk tillgänglighet är en av förutsättningarna för god folkhälsa bland personer med nedsatt rörelseförmåga.
- Medellivslängden efter 65 är mer mer än 12 år lägre för personer med funktionsnedsättning än för befolkningen i övrigt.(om jag läst tabbellerna rätt. Jag har försökt hitta om än lägre andel av oss uppnår 65 årsdagen än för befolkningen i övrigt
I mars var jag och Linda Karlsson på en konferens om dropouts från grundskola och gymnasiet. Det var Västra Götalandsregionen som bjöd in Kommunerna i Göteborgsregionen. Man hade verkligen gjort en kraftsamling och alla verksamhetschefer från regionen var närvarande. Varför la regionen en sådan stor satsning på ungdomar som inte klarar grundskolan eller gymnasiet. Jo för att låg utbildning ger sämre hälsa, och högre sjukvårdskostnader, (min kommentar) Regionen ser alltså denna fråga som en folkhälsofråga Slående var att ungdomar med funktionsnedsättning inte nämndes. Den verksamhetschefen var inte heller representerad på konferensen , detta trots att vi vet att väldigt många ungdomar med olika funktionsnedsättningar, ofta neuropsykiatriska är de som har svårast att klara skolan och komma vidare till högre utbildning.
Göteborgs stad bedriver ett intensivt arbete med både frågor kring att ungdomar skall klara sin skolgång men också övrigt folkhälsoarbete Både DHR, SRF och HSO Göteborg är dock tveksamma till hur mycket funktionshindertänk det finns i skolan och hur mycket funktionshindertänk det finns i det övriga folkhälsoarbetet. Tydligt är att kommunen inte tänker på ungdomar med funktionsnedsättninigar som en resurs. Man ser dessa ungdomar mer som en kostnad. Man har också ett synnerligen förlegat kategoritänkande när der gäller funktionsnedsättningar. Man vägrar att ha en holistisk grundsyn på dessa frågor. Till ex ser kommunens tjänstemän en motsättning mellan en fysiskt tillgänglig skola och en pedagogisk tillgänglig skola. Vi som företräder ungdomar med nedsatt rörelseförmåga förstår inte ett sådant synsätt och det har gjort att skolfrågorna har fått mycket utrymme i Göteborgs råd för funktionshinderfrågor. I den här bloggen hoppas jag kunna diskutera olika frågor om mänskliga rättigheter ur ett funktionshinderperspektiv och för oss inom DHR är rätten till både arbete och utbildning viktiga delar för att ha en god hälsa. Vi kommer att på olika sätt försöka lyfta frågan i vårt arbete för att göra Göteborg till en bra stad att leva i för alla Göteborgare. Vi menar också att en bra fysisk tillgänglighet är en av förutsättningarna för god folkhälsa bland personer med nedsatt rörelseförmåga.
